Fonder

Det var under 1990-talet som det började bli populärt att fondspara. Tidigare var det främst handel med enskilda aktier som var i fokus. Idag är fonder de värdepapper de flesta privatpersoner handlar i. Faktum är att alla i Sverige äger en fond, detta genom att alla är anslutna till PPM-systemet där det är obligatoriskt att spara i fonder (alla måste äga minst en fond).

Vad är en fond?

En fond är en samling av värdepapper av olika slag. Det finns ingen minimigräns för antalet värdepapper och vissa fonder investerar i ett enda, men normalt ingår en mycket stor mängd värdepapper i varje fond. Värdepapperna kan vara i form av aktier, andelar i andra fonder, räntebärande papper, terminer, obligationer, med mera. Vilka värdepapper som ingår avgörs av fondens placeringsinriktning.

Spara pengar i fonder

Så här börjar du fondspara

Att ordna så att du kan börja fondspara är mycket enkelt, särskilt om du redan har tidigare engagemang, till exempel ett lönekonto, hos en av de traditionella bankerna som erbjuder fondhandel. Du kan också enkelt och snabbt skapa ett konto hos en av de nätmäklare som verkar på nätet.

Om du har konto hos exempelvis en av affärsbankerna kan du ansöka om att börja spara i fonder när du är inloggad via e-kod, e-legitimation eller vilken säkerhetslösning nu banken har. Vill du i stället använda en nätmäklare får du börja med att öppna ett nytt konto.

Fondsparande kan ske i flera typer av “depåer”. Först och främst finns den traditionella aktie- och fonddepån. Som (ny) kund hos en bank eller nätmäklare får du automatiskt en sådan depå. För det andra finns möjligheten att spara i fonder i en kapitalförsäkring eller på ett investeringssparkonto. Det finns några skillnader mellan dessa två, men de har också mycket gemensamt. Det som särskiljer dem från en vanlig aktiedepå är att du betalar en låg schablonskatt i stället för vanlig kapitalvinstskatt samt att du inte behöver deklarera dina affärer.

Innan du kan börja spara i fonder måste du sätta in pengar på ditt konto. När det är gjort kan du enkelt köpa valfria fonder genom att välja fond och sedan ange hur mycket du vill köpa för.



Olika typer av fonder

Det finns flera tusen fonder att spara i för svenska privatpersoner. För att göra valet lite enklare finns en rad olika kategoriseringar. På den mest övergripande nivån kategoriseras fonderna efter vilka värdepapper som ingår, till exempel aktier, räntepapper och obligationer. Varje toppnivå bryts sedan ner i många underkategorier. För aktiefonder finns till exempel sådana som är inriktade mot Sverige, Asien, Japan, Latinamerika, USA, Europa och Östeuropa. Aktiefonderna kan också kategoriseras efter bransch. Till exempel finns läkemedelsfonder, fonder för olja- och gruvindustri samt IT-fonder. Tittar vi på ränte- och obligationsfonder finns till exempel korta respektive långa räntefonder samt realräntefonder.

Förutom ovan nämnda huvudkategorier finns också specialfonder och blandfonder. Specialfonder, även kallade hedgefonder, är sådana som inte nödvändigtvis enbart handlar med aktier och/eller obligationer/räntepapper utan kan ta positioner i vilka instrument som helst. Många hedgefonder spekulerar i valutor, råvaror, terminer och andra former av så kallade derivat i sin förvaltning. Idén är ofta att uppnå absolut avkastning.

Fonder – risk och avkastning

Fonder kan också kategoriseras efter risk. Många gånger följer risken av inriktningen eller branschen, men det finns också betydande skillnader mellan olika fonder inom samma kategori. Risk har alltid ett direkt samband med avkastningen. En förvaltare som tar större risker med placeringarna kan göra bra resultat men nedgångarna kan också bli stora.

Hos alla banker och nätmäklare kan du på en skala från låg – medel – hög se hur det fristående analysföretaget Morningstar beräknar risken i varje fond. Om du vill gå djupare i din analys kan du titta på standardavvikelsen och sharpe-kvoten. Standardavvikelsen anger hur mycket avkastningen avvikit från medelavkastningen de senaste tre åren medan sharp-kvoten anger avkastning per risktagande.

Förvaltningsavgifter och köpavgifter

När du väljer fond är det viktigt att du tittar på hur avgifterna ser ut i tillägg till analysen av fondens resultat, förvaltarskap, med mera. 99% av fonderna tar ut en förvaltningsavgift för själva arbetet och administrationen med att förvalta pengarna och det är självklart bra om den är så låg som möjligt. En del fonder tar också ut en köpavgift på en viss procent av det insatta beloppet. Några förvaltare ta även ut en säljavgift och vissa har en resultatbaserad avgift. För att jämföra avgifter för fonder finns ett nyckeltal, Norman-beloppet. Ju lägre det är, desto bättre.