Publicerad: maj 8, 2017
Ordet ”Prepper” är något som de flesta förknippar med vapengalna amerikaner som bygger kärnvapensäkra bunkrar under sin trädgård och samlar på sig allt de kommer över inför en kommande apokalyps. Det kan kännas som att dessa människor är aningen paranoida, vilket kanske inte alltid är en helt felaktig bedömning. Men likväl så finns det ett mycket sunt tänkande bakom prepping, och även då ur ett ekonomiskt perspektiv. Här ska vi gå igenom lite hur prepping kan användas som spartips.
Termen prepper sträcker sig tillbaka till 90-talet. Dessförinnan användes termen survivalist, som myntades 1976. Båda termerna syftar på en rörelse av personer som aktivt förbereder sig på naturkatastrofer och liknande händelser där sociala, politiska och ekonomiska strukturer slås ut. Prepping kommer från det engelska ordet prepare, och hela tanken bakom prepping är att förbereda sig. Vare sig det är naturkatastrofer, krig eller ekonomiska kriser. Preppers riktar ofta in sig på en av alla de situationer som kan uppstå och förbereder sig på detta i stor utsträckning.
Många preppers förbereder sig genom att bunkra livsmedel och materiel som är nödvändig för att kunna klara sig gott under längre perioder då samhället inte funkar som det brukar. Som en grundläggande plan förbereder de sig oftast för att klara av de viktigaste behoven i en sådan situation – värme, vätska och föda.
Det kan te sig lite fanatiskt att ha 50 liter dricksvatten och 100 konservburkar i förrådet hemma bland sovsäckar, batterier och annat nyttigt. Faktum är att även om du sparar för en eventuell krissituation så kan du även på detta sätt gynna ditt eget sparande och dra ner på hushållskostnader.
När du har mängder av livsmedel och dricksvatten hemma så behöver du även rotera dessa, även om hållbarheten är förhållandevis lång. Detta kommer göra att du behöver använda dig av det du har i ditt förråd med jämna mellanrum. Dricksvattnet kommer du bara behöva rotera, men konserver och matförrådet blir förr eller senare gammalt. Därför kan du med fördel använda dig av utgående konserver och tjäna in på onödigt dyra matkostnader någon eller några dagar per månad.
En stor bit av prepping är den mentala aspekten av det. Detta kanske inte känns som att det kan påverka dina sparmöjligheter i förväg. Men om du börjar förbereda dig mentalt på ett exempelvis långvarigt strömavbrott, som många preppers gör, så börjar du också värdesätta det du har idag mera. Det i sin tur gör att du kommer vara mer ekonomisk överlag, vad gäller användandet av exempelvis vatten.
En mycket liten del av själva begreppet prepping handlar om just pengar. Mycket beroende på att vid en eventuell total samhällskollaps så skulle monetära medel som sedlar och mynt inte längre ha samma värde som idag. Men vid en situation där exempelvis datorsystem slås ut kanske samhället fungerar som vanligt men bankomater och kort kanske inte fungerar. Då kan det vara bra att ändå ha kontanta medel tillgängliga. Hur mycket är väldigt individuellt, men det du kan avvara under en längre tid. Gärna olika valörer. Du kanske har en myntburk du lägger växelpengar i, samt lite sedlar i olika valörer när möjlighet finns. En form av regelrätt sparande i hemmet med andra ord. Du kan även välja att spara i guld och silver om du vill vara på säkra sidan utfall sedlar och mynt av någon anledning blir obrukbara.
Prepping må vara aningen extremt för många, men tanken bakom är sund. Och i rimliga mängder går det att sammanföra med ett sund ekonomiskt tänkande och sparmöjligheter. Inträffar inte det otänkbara så har du ändå ett byggt upp ett bra förråd och förmodligen börjat tänka mer ekonomiskt och sparsamt.