Publicerad: oktober 20, 2017
Om du vill placera dina pengar på andra sätt än på sparkonton har du många alternativ. Du kan till exempel köpa aktier och fonder, investera i lån, satsa på onoterade bolag och vara med i finansiering av fastigheter via crowdfunding.
Om du har undersökt vilka alternativ som finns vad gäller fondsparande har du kanske träffat på begreppet ”ETF”. Du kanske undrar vad detta begrepp handlar om, och vilka fördelar respektive nackdelar ETF-placeringar kan ha i jämförelse med alternativen? Här ska vi redogöra för vad en ETF är och hur du handlar med dessa instrument.
ETF är en förkortning för ”exchange traded fund”, eller börshandlade fonder på ren svenska. Dessa skiljer sig gentemot vanliga fonder i det att de kan köpas och säljas i realtid precis som aktier. För vanliga fonder tar det minst en bankdag att registrera ett köp respektive en försäljning, men vid köp respektive sälj av en ETF sker avslutet direkt.
Det finns en enorm mängd ETF-fonder på marknaden. Om du tar en titt på exempelvis Nordnet eller Avanza eller någon annan nätmäklare kan du hitta många hundra stycken. De möjliga inriktningarna är många. Vissa har fokus på vissa större index medan andra har fokus på vissa branscher, vissa länder, vissa råvaror eller vissa valutor. De flesta ETF:er är ”långa” (om index går upp går också värdet av investeringen upp), men det finns också sådana som går ”kort”.
De absolut vanligaste ETF-fonderna är de som har ett generellt index som grund. Dessa fonder investerar i de aktier eller andra värdepapper som bygger upp indexet, detta i samma förhållande som indexet. Idén är att utvecklingen för fonden ska spegla indexet till 100%. För Stockholmsbörsen finns till exempel ETF-fonden XACT OMXS30, som spelar utvecklingen för de 30 största/mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen rakt av. Om index går upp 1% kommer även värdet på ETF:en att gå upp med 1%. XACT, som är en del av Handelsbanken, har även en ETF som går ”kort” samt börshandlade fonder som har hävstång.
Att handla med börshandlade fonder kan vara både billigare och dyrare än att handla med vanliga fonder. Normalt är det dock det förstnämnda som gäller. Det tillkommer tre kostnader när du handlar med denna typ av fonder. För det första betalar du courtage vid köpet. För det andra utgår en förvaltningsavgift för varje dag som du behåller fonden. För det tredje finns en så kallade spread mellan köp- respektive säljkurs. Vad gäller de största svenska börshandlade fonderna är spreaden minimal, men för utländska ETF:er kan den vara så stor att den innebär en ganska stor kostnad.
Du kan använda ETF:er precis som vanliga fonder för investeringar på lång sikt. Tror du till exempel att Stockholmsbörsen kommer att gå bra under de kommande månaderna kan du köpa en ETF som följer OMX30, eventuellt med hävstång på 2x (både värdeökningar och värdeminskningar dubblas).
Du kan också använda ETF:er som en slags motvikt/buffert till din huvudsakliga portfölj. Om du till exempel har en portfölj med aktier som du tänker behålla ”för evigt”, men tror att börsen på kort sikt kommer att sjunka, kan du minska värdeminskningen i portföljen genom att köpa en ETF som ger avkastning om börsen går ner.
Notera: Ovan ska inte ses som rekommendationer att investera i börshandlade produkter. Om du vill investera i en ETF ska du säkerställa att du vet precis hur detta instrument fungerar och vilka risker som är förenade med det. Behöver du ta reda på mer om olika termer kopplade till fondsparande rekommenderar vi vår ordlista.