Publicerad: oktober 11, 2017
Beteendeekonom får Nobelpriset i ekonomi
I början av oktober meddelade Kungliga Vetenskapsakademin att Nobelpriset i ekonomi för 2017 går till Richard H Thaler, en professor i beteendevetenskap och ekonomi från USA. Den övergripande motiveringen är att Thaler får priset för sitt stora bidrag till beteendeekonomin.
Fyra grundpunkter för sparande och konsumtion
Thalers forskning handlar om hur vi tänker när vi ska ta ekonomiska beslut av en lite större dignitet. Hans slutsatser är ganska enkla. I korthet går de ut på att vi normalt tar ekonomiskt sett ganska dåliga beslut. Nedan är lite kort om Thalers fyra större slutsatser. Kanske tänker du att de är helt korrekta, kanske är du av en motsatt uppfattning?
Ingen helhetsbild av privatekonomin
I sin forskning har Thaler uppmärksammat att de flesta av oss tenderar att dela in vår privatekonomi i många olika fack och att vissa fack har en högre prioritet än andra. Nödvändiga utgifter för bostad, mat och transporter har normalt en mycket hög prioritet. Annan konsumtion har en lite lägre prioritetsordning och sparande är ännu längre ner på listan. Med en sådan uppdelning i fack kan en person tycka att det är helt rimligt att spendera 1000 kr på en icke livsnödvändig vara, medan det är helt otänkbart att lägga samma summa pengar på sparande. Denna princip är en förklaring till att så många idag inte har något sparande.
Dålig självkontroll
En vidareutveckling av ovan tankar är att vi människor överlag har dålig självkontroll. I stället för att lyfta blicken och ta rationella beslut på sikt är vi mer benägna att se kortsiktiga lösningar och framför allt att söka omedelbar njutning. 1000 kr i sparande är helt enkelt inte lika roligt som 1000 kr i konsumtion. Det här är en anledning till att många underlåter att spara till pensionen.
Rättvisa viktigare än utbud/efterfrågan
Den mest klassiska principen i ekonomi är att prissättning styrs av utbud och efterfrågan. Kort sagt: Om det råder brist på en vara kommer priset på den ofrånkomligen att öka. Thaler menar dock att det också finns en rättviseaspekt att beakta, och att den faktiskt även kan trumfa principen om utbud och efterfrågan. Exempel: Om det bara finns ett mycket litet fåtal varor som många är i stort behov av, är det inte socialt acceptabelt att höja priserna i någon större omfattning.
En fågel i handen…
Värde är något subjektivt. För en person kan en viss vara ha ett enormt värde medan samma vara är värdelös för någon annan. Thaler har vidareutvecklat denna tanke och har funnit att ett föremål som man faktiskt är i besittning av har ett betydligt större värde än ett föremål som man inte äger.
Vad är beteendeekonomi?
Beteendeekonomi är en relativt ny gren av nationalekonomin. Den är mer inriktad på attityder kring ekonomi än klassiska frågor som utbud och efterfrågan, och den fråga som ställs på sin spets i all forskning är om vi människor i olika ekonomiska sammanhang kan anses ta rationella beslut eller inte.
Beteendeekonomi har verkligen kommit i ropet de senaste åren. Det handlar inte bara om att forskningen är lite mer ”lättillgänglig” än annan ekonomisk forskning. En annan anledning är finanskrisen. Under de stormiga tiderna 2007-2008 blev det mycket uppenbart att rationella beslut kring ekonomi inte är särskilt vanliga. En ytterligare anledning handlar om att marknadsföringen har blivit mer diversifierad genom att de olika digitala kanalerna har blivit fler. Idag krävs, mer än någonsin, att de som skapar marknadsföring fokuserar lika mycket på psykologi som på hårda, rationella fakta.